Skandinaviens största flygbolag heter Scandinavian Airlines, och det samägs av tre nordiska länder: Sverige, Norge och Danmark. Därför är SAS närmast unikt i den bemärkelsen att tre olika länder har statligt inflytande i ett och samma flygbolag. Det är något som går tillbaka ända till 1946, när de skandinaviska staterna ville forma ett nytt flygbolag efter kriget. Tidigare hade Sverige, Norge och Danmark haft sina egna separata flygbolag I Sverige ägdes Svensk Interkontinental Lufttrafik AB av den anrika finansfamiljen Wallenberg. I Danmark hette det största flygbolaget Det Danske Luftfartselskab och i Norge fanns ett flygbolag med ett motsvarande namn, Det Norske Luftfartselskap.
Dessa tre gick nu ihop för att skapa en skandinavisk flygunion, och de tog snabbt över den snabbt växande flygmarknaden. Snart ville även det svenska flygbolaget AB Aerotransport ingå i bolaget, och det ledde till att SAS snart var störst på marknaden. Sedan dess har SAS fungerat som en “flag carrier” – ett officiellt nationellt flygbolag – för alla tre ägarländer. En del i det har varit att köpa upp mindre flygbolag för att på så sätt försäkra sig om en större bit av marknaden och samtidigt öka lönsamheten. I SAS fall har det rört sig om norska Braathens och Wideroe, svenska Skyways Express och Linjeflyg, liksom danska Cimber Air.
Precis som många andra flygbolag har SAS brottats med höga utgifter under de senaste åren. Lågprisbolagens intåg på marknaden har lett till en rejäl förändring av spelplanen, som ritades om och fick bolag med höga kostnader att sacka efter. Flygbiljetterna har, relativt till övriga kostnader, blivit billigare för resenärer, vilket har inneburit att flygbolagen har fått hitta nya sätt att tjäna pengar. Många har valt att satsa på kringförsäljning på flygplan och andra avgifter, medan andra valt att koncentrera sig på sin traditionella marknadsandel. I samband med finanskrisen 2008 och framåt, som ledde till en rejäl dipp i efterfrågan på dyrare flygbiljetter, började SAS omstrukturera sin verksamhet för att vända förlusten till vinst.
Det skedde bland annat genom att man sålde sin ägarandel i andra flygbolag och koncentrerade sig fullt ut på sitt eget. I stort har flygbolaget lyckats och kostnaderna har lyckats sjunka så pass mycket att lönsamheten återhämtat sig. Det har dock inte varit helt friktionsfritt. Eftersom SAS har statligt inflytande har bolaget fått mycket kritik vid lönefrysningar och andra sparåtgärder, som många menar har haft negativ inverkan på de anställdas arbetsvillkor.
